Julbord.

Så var det dags igen, julbord med jobbet. Ett fenomen som är så ursvenskt så det inte är sant! Detta blir mitt tredje "firma"julbord. Nu är det i och för sig en månad och lite växel kvar tills vårat är men dagar som idag (aka kallt som fan på jobbet) får en att tänka på jul, vinter och allt detta.

Tillbaka till julbordet, alltid samma sak och detta är så typsikt svenskt.. Alla kommer till festen vid 18 tiden och de flesta är redan lite "glada i hatten" för att citera en politisk reporter på tv4. Några öl i baren, chefen bjuder med firmakortet såklart! Sen vankas det mat. För mycket av allt och man vet inte vad man ska välja. Sen är det oftast någon show också. För våran del har det blivit "A tribute to Elvis" eller något liknande på eriksbergshallen, vilket passar mig bra eftersom jag bor 2 min gång där ifrån. Just det mina vänner jag bor på eriksberg, rik som man är.. Åter till julbordet. Under "showen" om vi nu ska kalla det det så blir det ännu mer förfriskningar och nu börjar vissa bli lite jobbiga, några ska snacka "allvar" med chefen och säger i stort sätt upp sig och bränner lite om inte alla broar för att få komma tillbaka. Några är lite oänse om något och beslutar sig för att ta diskutionen med knytnävarna istället. Själv sitter man där, smuttar lite på ölen man lyckats sno till sig, eftersom man inte var myndig så vill inte chefen bjuda och undrar hur det kommer bli på måndag igen efter detta spektakel.

Men då händer det som också är så typiskt svenskt, vi låsas som om inget hade hänt. Killen som tog sitt snack med chefen sitter där med sitt kaffe och de som bråka är bästa kompisar. Man kan inte bli något annat än förundrad över hur lätt vi har att släppa allt som hänt helgen innan. Det kanske är som min arbetskollega sa till mig för några veckor sedan när jag fråga varför folk inte pratar om vad som hänt. Han sa: Lukas, (det är mitt vad de kallar mig på jobbet fråga mig inte varför) folk kommer inte ihåg vad som hänt. Kan det vara så lätt? Tror inte det men det är nog det bästa sättet att släppa och gå vidare. Låsas att man inte minns..

Vi får se vad som händer detta julbord.. Nu är man myndig iaf och ud vet vad som kan hända då och vem jag blir. Ger er kanske en rapport om vad som hände under kvällen. Om jag "minns".


Tänkte avsluta varje inlägg med ett Chuck Norris fact, Om det uppskattas så försätter jag, Om inte så kan ni väl starta en egen blogg och klaga på folk som lägger till Chuck Norris facts på sin blogg.

  • The opening scene of the movie "Saving Private Ryan" is loosely based on games of dodgeball Chuck Norris played in second grade.

Ha d!
Manhoran


Kommentarer
Postat av: Anonym

http://app.fleximap.com/sverigekartan/?ID=135

aiiit

2008-03-14 @ 18:33:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0